Jag valde att skriva mitt blogginlägg utifrån den litteraturen som vi läst denna och förra veckan.
När jag läste i boken ”Lärare som ledare” om de olika ledarstilarna baserade på de tre olika teorierna som tas upp i del 2 av boken blev jag lite fundersam och väldigt nyfiken.
Författaren börjar på sidan 49 med att berätta att ” Hur skolans verksamhet och lärares ledarskap kommer att utformas beror på vilken av de tre teorierna man utgår ifrån”. Men när jag läser så tycker jag att de tre teorierna borde flätas samman i alla klassrum för att ge eleverna möjlighet till att våga ha inflytande på sitt eget lärande.
Om man börjar med behaviorismen, då utgår man ifrån att ett klassrum behöver regler och rutiner för att skapa en ordning som är avsedd för en fungerande undervisning, vilket jag till fullo håller med om. Jag håller också med i behaviorismens tankar om att elevers synsätt kan formas med belöningar, dock mindre med bestraffningar. Jag tror att elever i flera stunder behöver en morot för att kämpa sig igenom tuffa stunder.
Om man sen går in på den ekologiska teorin så betonas vikten av att se elever som gruppvarelser och att dessa ingår i ett socialt samspel, vi arbetar mot samma mål, vi har en gemensam historia och framtid, vi följer samma klassrumsnormer osv. Vet eleverna vilka mål vi arbetar mot är det lättare för dem att se hur de ska nå dit.
Vilket är en självklar syn på hur ett klassrum skall fungera, ser eleverna sig som en grupp som tillsammans uppnår mål byggs starka individer. Barn vill och behöver få känna tillhörighet.
Går man sen in på den humanistiska teorin behövs lika mycket från denne, här betonas vikten av motivation, den inre motivationen hos eleverna själva och den yttre motivationen från allt runt omkring dem. Detta synsätt bygger på att eleverna kan motivera sig men att de behöver hjälp och stöd för att få struktur på innehållet och på arbetssättet, vilket enligt mitt tycke vackert flätar samman den humanistiska teorin med de två ovanstående.
För mig är det självklart att man i ett klassrum har tydliga regler och rutiner, att man är noga med att bekräfta och se barnens positiva sidor, att man som lärare matchar uppgifterna till sina elever och att man vågar ge sina elever frihet att våga prova när de vet att man som lärare finns i bakgrunden.
Hur skulle ni se ett elevinflytande klassrum med endast en av dessa teorier? Eller hur tänker ni?
Sara T A. Bra åsikter och tankar om valt ämne. Jag tror att man som du säger flätar in lite från alla dessa teorier, men att man i utgångsläget är mer dragen till en av dessa, då man som person har en viss personlighet. Dock skulle det optimala vara att man hade lika mycket av alla teorier, men även där ser jag att detta är nog synnerligen svårt att uppnå. Jag har blev lite kluven i mina egna åsikter gällande den behavioristiska teorin när det kommer till det på sid 51 gällande teckenekonomier i form av poängsystem. Spontant gick tankarna till verkligenhetens olika barn, med olika förutsättningar i hemmet. Vissa barn har ju inte möjlighet att uppnå alla poäng av privata och sociala skäl, då vi är just olika och har olika utgångspunkter. Detta system kändes som att gå tillbaka till folkskolan på slutet av 1800-talet där de duktiga gynnades och de bråkiga missgynnades utan att se anledningen bakom beteendet. Jag har lite svårt för ordet "bestraffning" och anser att det borde bytas ut till något i stil med "vägledning". Att eleven ska ta ansvar är ju något som passar bra för vissa, men de andra då? De som behöver riktlinjer och vägledning, vad händer med dem? Jag tror att det inte enbart kan bero på läraren vilken teori som väljs, utan att det är klassammansättningen som bestämmer vilken teori som passar just i denna klass.
SvaraRaderaMalin Lamberg:
RaderaVilket härligt svar!
Jag själv ville bara se helt åt andra hållet när det kom till poängsystemet inom behaviorismen, då den teorin med mycket tydlighet och struktur annars passar mig som elev. Absolut kan det vara intressant för mig om poängsystemet är i positiv bemärkelse, bra rast, bra lektion, hjälpt någon etc att man då har någon form av belöning i hela klassen i form av ex samla kulor?
Men att ordet bestraffning, oavsett ordets "rätta" betydelse, i sammanhanget låter alldeles för forntida. Där var väl vägledning ett ord, saken som hände var fel och man får istället hjälp i och med vägledning vad man kan göra nästa gång.
Tror du man som lärare klarar av att tillämpa dessa olika teorier på olika barn i samma klass? jag tänker på ditt spår om att klassens sammansättning kanske får lov att vara det som väger tyngst i teoribeslutet, låter väldigt bra, men det kommer ju finnas barn i samma klass som behöver de olika teorierna?
Sara T A.
RaderaDu har bra aspekter som du tar fram. Jag förstår hur du tänker gällande poängsystemet och visst är det bra med en morot för barnen, men som du säger för hela klassen. Samtidigt får man tänka på att detta system också kanske kan "straffa" hela klassen om någon elev sätter sig på tvären och då är vi inne på kollektiv bestraffning, men jag tror inte det är så du tänker är aktuellt i detta fall. Dock kan jag se en viss risk med att många lärare använder detta, utan att de tänker efter vad effekten blir. Jag tänker då på att elevgruppen splittras för att "denne/denna elev" vill krångla, troligen för att få uppmärksamhet. Följderna kan ju bli utfrysning och mobbning i värsta fall.
Att använda olika teorier i en och samma klass verkar komplicerat och ger läraren ett fruktansvärt jobb, samtidigt som jag tror att barnen blir förvirrade. En egen variant för just den klassen är nog det som man ska försöka sträva efter. Jag tror mycket på sunt förnuft och magkänsla.
Sofia RK
SvaraRaderaMycket bra och intressant skrivet Malin! Jag håller med dig i att man inte bör använda endast en teori, eftersom alla elevgrupper är olika. Jag personligen skulle inte kunna bestämma mig för att bara använda mig av en av teorierna och inte ens titta på dem andra. Där är jag som dig och tänker mer att man läser på om dessa olika teorier och sedan plockar ut det som man själv passar ihop med och tror på samt vad som skulle passa bäst ihop med den grupp man har just nu. Precis som jag skrev innan så är ju gruppdynamiken olika i olika klasser eftersom det är olika individer i dem. Därför tror inte jag att man som lärare kan snöa in sig i endast en teori eftersom vi måste lära eleverna olika perspektiv och därför måste de även få känna på olika sorters undervisningsteorier, i alla fall enligt mig.
Sedan vill jag hoppa på tåget och kommentera om det du och Sara diskuterat. Jag håller med Sara i att man inte kan hoppa runt i de olika teorierna så pass att eleverna blir förvirrade, men jag tror ändå på att det gynnar eleverna att på testa olika stilar och få undervisning på olika sätt, t.ex. att man testar flipped classroom några gånger osv. Jag håller även med om att ordet bestraffning bör bytas ut. Det är barn på 6-9 år vi håller på med, det ska inte behöva vara så hårt i skolan att de får en bestraffning. Sedan måste man absolut ge ut konsekvenser om ett barn gör något den inte får, men bestraffning tycker jag absolut är allt för hårt. Vi vill att eleverna ska respektera oss, inte vara rädda för oss.
Malin Olbacke
SvaraRaderaSvårt att inflika med något nytt då jag håller med er alla 3 i det ni skriver. Jag tror mer eller mindre att det är omöjligt att strikt hålla sig till enbart en teori utan som ni redan nämner att det nog till stor del handlar om personligheten som avgör åt vilket "håll man lutar". Att man också är väl medveten om att även om jag som elev lär mig bäst av en viss teori är det viktigt att vara lyhörd inför den aktuella elevgrupp man faktiskt har och se vad som fungerar bäst för dem.
Angående din frågeställning Malin om elevinflytande så tror jag även där att det kan vara svårt att använda sig av en teori. Eleverna ska tydligt veta sina rättigheter men även sina skyldigheter och vilka mål det är vi eftersträvar med vår undervisning. Saker som till exempel regler i klassrummet tror jag kan vara värdefullt om man gör tillsammans med eleverna för att det ska bli så konkret och tydligt som möjligt. Förmodligen lättare för de flesta elever att följa regler de själv varit med och skrivit, men vad det ska bli för konsekvens om man inte följer reglerna tycker jag enbart ligger i lärarens ansvar med tanke på att det också kan variera beroende på elev och omständigheter. Kommer ihåg att jag läste någonstans att "de elever som kan "sköta" sig gör det" ligger nog mycket i det så uppstår problem kan det nog allt som oftast finnas andra orsaker som eventuellt är av vikt att veta.
Som du också skriver Sofia, det är ju barn vi har ansvar över och det är ju självklart att de inte ska vara rädda för oss utan att det istället måste finnas en ömsesidig respekt.. som kanske är lättare att uppnå om eleverna får ha mycket inflytande över sin egen utveckling?
Malin Lamberg:
Raderamycket bra skrivet där Olbacke om att eleverna faktiskt bör veta både sina rättigheter och skyldigheter, jag tror lätt att barns skyldigheter glöms bort just för att de kanske lutar mer åt "straff" hållet, det är något "negativt" och jag tror det glöms bort i samhället. I skolan är det full sjå med att barnen skall veta sina rättigheter vilket är bra men det skadar inte att även ha koll på sina skyldigheter.
Jag håller med dig Sofia i ditt resonemang kring att testa lite olika teorier men precis som Sara var inne på så kan det kanske bli himla rörigt för läraren? Men som Lgr 11 säger skall ju alla elever få undervisning efter sin egen förmåga, och därför bör teorierna anpassas efter varje elev men samtidigt ska alla behandlas lika. Hur kan vi då använda olika teorier på olika barn i samma klass? behandlas alla lika då?
Malin Olbacke
RaderaDet är nog som du beskriver Malin, man kanske är "feg" ibland att upplysa om elevernas skyldigheter då det klingar negativt, jag tror dock som du skriver att det är både nyttigt och viktigt att ändå uppmärksamma eleverna om detta.
Tycker det känns svårt med alla olika teorier och vilken man ska använda på vilken elev.. Man eftersträvar ju att lära känna alla elever och därmed känna till deras förutsättningar och veta på vilket sätt man bör bemöta/undervisa just den eleven. Rättvist betyder ju sällan samma sak för eleverna om man utgår från förutsättningar, så mest rättvist blir det nog med så individualiserad undervisning som möjligt?
Olivia Larsson:
RaderaIntressant! Jag tror man bör lägga jämvikt vid rättigheter och skyldigheter, de borde ju även vara medvetna om vad som förväntas av dem? Alla elever är ju olika individer och behöver då olika typer av stöd, jag tror även då att man måste anpassa sig utefter deras förutsättningar, då blir det ju lika för alla?
Oksana :
SvaraRaderaJag håller med er alla att dessa teorier inte kan användas för sig själva. Anledningen till det är att de alla strider på ett eller annat sätt mot läroplanen som vi måste följa.
När det gäller behavioristiskt inlärningspsykologi som handlar om hög grad av läkarkontroll och låg grad av eleven inflytande, uppfyller den inte läroplanens (2011:15) krav på demokratiskt arbetssätt och elevinflytande som successivt ökar med ålder. Samtidigt håller jag med både Malin Lamberg och Malin Olbacke att klassrumsregler och rutiner ska vara gemensamma och skapas tillsammans för att barn lätt bryter regler som skapas av vuxna (Berg,Sundh&Wede 2012:50). Vidare har jag också funderat på hantering av konsekvenser, som Malin Olbacke resonerat. Jag anser att önskade beteende ska belönas med förstärkande konsekvenser i form av beröm, medan oönskade beteende i vissa fall kan ignoreras.
Den ekologiska psykologin kan också bara användas som komplement i lärarens ledarstil för att den inte uppfyller läroplanens krav på individanpassad undervisningen, utan fokus ligger på gemenskapen. Genom att lärare delar eleverna i olika arbetsgrupper skapar hen förutsättningar för ett elevinflytanderikt lärande. I arbetslaget möts olika individer med olika kompetenser som lär sig av och med varandra genom att samarbeta, dvs att komma överens, lyssna på varandra, fördela uppgifter inom gruppen, acceptera olikheter, lära känna varandra, etc. En till positiv effekt med att lärare delar själv elever i olika grupper är att de lär sig samarbeta med de som man inte tycker om, vilket leder till att de uppfattar olikheter som tillgång/styrka vilket också förebygger mobbning.
Den humanistiska psykologi som handlar om motivation, deltagande, inflytande och självansvarstagande, tar inte hänsyn till att man som är mår dåligt eller har någon form av funktionsnedsättning, behöver hjälp och stöd, vilket också strider mod läroplanen.
Det framgår tydlig att man inte kan bygga sitt ledarskap endast på en av de tre ovanstående teorierna, utan man behöver kunna använda rätt modell på rätt sätt till rätt person i rätt tid. Varje dag använder lärare olika teorier på olika elever i samma klass. Lärare använder sig av behavioristisk inlärningspsykologi för att barn med koncentrationssvårigheter behöver en tydlig struktur med tydliga ramar och rutiner. Samtidigt låter lärare de högpresterande elever som klara mycket själv, arbeta på egen hand genom att använda humanistiska psykologi. Därtill är det väldigt viktigt att alla elever får möjlighet att arbeta gruppvist så att alla kan bli sedda och hörda, skapa relationer med andra, utveckla sin samarbetsförmåga, hjälpa och hjälpas, etc. I detta fall använder lärare ekologisk psykologi i kombination med humanistisk psykologi.
Olivia Larsson:
SvaraRaderaIntressant tankar och åsikter ni har om dessa teorier! Jag kan inte mer än att hålla med, jag tror starkt på att fläta samman, som du säger Malin Lamberg, plocka de delar från de teorier som krävs för att skapa de bästa förutsättningarna för den elevgrupp man har. Alla har vi ju ett eget tänk som pedagoger, alla är vi olika och det finns säkerligen en teori som man kanske drar sig mest till, men det handlar ju om att anpassa sig till och för de eleverna man har i gruppen.
Det ni skriver om regler och rutiner, att ha en tydlig struktur. Det tror jag är oerhört viktigt för att skapa ett gott klimat, dessutom tror jag starkt på att eleverna själva får vara en del av infinnandet av regler. I Skolverkets modul för delaktighet och inflytande del 1 kan man läsa om att konkret och påtagligt inflytande ökar engagemanget, ansvarstagandet och lärandet hos eleverna.
Jag håller absolut med dig, att alla tre teorier har fördelar som leder till en mycket bra klassrumsmiljö, både för läraren och eleverna. De hjälper även till att skapa en positiv lärandemiljö för eleverna. Om jag var tvungen att bara välja en utav dessa tre hade jag nog valt behaviorismen. Då jag tror att det viktigaste är att det finns regler i skolan och klassrummet. Det kan kanske låta hårt med regler, men hur skulle det vara utan dem? Om man fick komma och gå som man ville, inte följa schemat, och inte behöva göra det man ska på lektionerna. Det skulle bli en väldigt rörig och stökig miljö, där det blir oerhört svårt för läraren att undervisa om det som står i läroplanen, och svårt för eleverna att nå målen överhuvudtaget.
SvaraRaderaSedan är det såklart viktigt med de andra delarna som du tagit upp, såsom tillhörighet och motivation. Inte minst att stötta eleverna både i skolan och i hemmet, och att det finns en bra kommunikation där emellan. I ett klassrum finns det ofta elever med olika svårigheter, de behöver såklart extra stöttning. Men de har också samma behov som övriga elever att känna samhörighet och motivation. Och hur får man en elev som alltid får göra andra uppgifter och gå ifrån klassrummet mycket att känna samhörighet med de andra eleverna?
Angående att ha tydliga regler, så blev jag mycket positivt överraskad över hur eleverna "skötte" sig i klassrummet. Det var väldigt lugnt och eleverna visste precis vad som förväntades av dem i klassrummet. Jag hade ett samtal med min LLU och frågade henne hur de hade uppnått detta. Hon förklarade att de var väldigt noga, redan från början med att få eleverna att förstå att de var där för sin egen skull. Inte för att göra läraren glad eller för att deras föräldrar ville att de skulle gå i skolan. Och att om de inte gjorde vad de skulle så var den enda som förlorade på det dem själva. Detta sätt skulle jag säga är en blandning av de olika teorierna, och det verkade fungera bra. Åtminstone i denna klassen.
Intressant inlägg som väcker många tankar, Bra!
// Anna Irebring
Kanske teorierna inte riktigt kan flätas samman eftersom de inte riktigt bygger på samma principer, de utgår från olika sätt att se på människan, eleverna. Däremot kan olika idéer som bygger på dessa teorier knytas ihop och användas för att skapa en ledarstil som anpassas till både elever och aktivitet. Fundera lite kring vad teori betyder/innebär och om det skiljer sig från hur olika teorier kan bli användbara i praktiken
SvaraRaderaDet finns inga teorier som är rätt eller fel utan jag tror att det beror på vilka elever man har vilken teori läraren använder. Och oftast blir det en blandning av olika teorier som läraren använder. Alla teorier har sina bra och dåliga sidor. Och det som är viktigast är att läraren känner sig trygg i sin roll och det spelar då inte någon roll vilken teori hon använder bara läraren är flexibel och kan utvecklas tillsammans med sina elever. Men för att läraren ska lyckas med elev inflytande och delaktighet i sitt klassrum så behöver läraren använda sig av flera teorier och använda dem delarna av teorierna som passar hennes klass bäst för då kommer undervisningen att fungera och eleverna blir nöjda. Läraren måste känna sig bekväm med den teori eller teorierna hon vill använda annars så kommer det inte att fungera. En trygg lärare ger trygga elever och det ökar elev inflytandet och delaktigheten i undervisningen.
SvaraRaderaMårten Fredriksson:
SvaraRaderaMin känsla när jag läser inlägget i kombination med övriga kommentarer blir att jag absolut inte vill etikettera mig med en särskild stil. I mitt eget tyckande påstår jag istället att våra styrdokument och de som utformar hur vi ska undervisa (d v s våra politiker) influeras av olika teorier vilket då påverkar hur läroplanerna skrivs. I takt med att det forskas mer, nya teorier formas och vissa (tack och lov i vissa fall) förkastas så blir hela skolmiljön en kombination av olika stilar. Sedan tänker jag också att dessa teorier kan fungera olika bra då de kombineras med skollagen och barnkonventionen (som ju nu också ska bli lag i Sverige), men även vår egen tolkning av desamma.
Det jag kan hålla med om är som många skrivit redan, att förhålla sig som lärare till en enda teori kan bli svårt. Vi jobbar med kombinationer av olika, vilket kan skifta beroende på vår omgivning och skolning, vilka böcker vi läser i vår utbildning och sedan vilka kollegor vi får på skolan. Där har vi kollegor i olika åldrar och de är mer eller mindre influerade starkt av vissa teorier och påverkar i sin tur även oss genom kollegiala samtal. Samtidigt kommer yngre/mindre erfarna in och tar med nya idéer och det sker hela tiden utveckling. Men så klart är även eleverna olika och måste bemötas på olika sätt med hänsyn till deras förutsättningar och person så en sammanvävning av teorierna kanske blir en naturlig del i vardagen.
Om vi ändå följer de regler som vi är ålagda att göra och är öppna för all den forskning som vår litteratur berört och även de åtta artiklarna vi läst på Skolverket som tydliggör vikten av elevinflytande så kan vi få motiverade elever som påverkar. Det blir även en nödvändighet, enligt mig själv i alla fall, om eleverna ges inflytande om vi ska ha en möjlighet att tillgodose alla behov de har.
Intressanta tankegångar om olika teorier och belöning och bestraffning, har svårt för både belöning och bestraffning. En del lärare låter elever sitta kvar över rasten i fall att de strulat och inte gjort de det skulle (de ska då göra klart uppgiften), detta brukar accepteras av individen och de brukar lära sig ganska snabbt att strular man blir man kvar under rasten. Brukar själv föröka prata och diskutera med elever med dessa tillfällen.
SvaraRaderaBelöning är något jag föröker undvika att använda i klassrummet, har jag en klass som uppvisat ett gott klimat så är jag noga med attt kommentera och berömma detta. Likaså som jag disskuterar med klassen om det varit tvärtom. Morötter och piskan i klassrummet måste väl vara att hitta det goda klimatat, känna en glädje i att gå till skolan utan kortsiktiga belöningar.
Men att hitta dit är väl lättare sagt än gjort!
Väldigt många kloka inlägg med anledning av denna blogg. Det första som jag blir uppmärksam på är att i princip alla har kommenterat att det är svårt att begränsa sig till en teori, att det finns något att ta tillvara från samtliga redovisade teorier.
SvaraRaderaEn modell eller en teori är en ganska grov förenkling av verkligheten. Visst kan det kännas som begränsande när man ska beskriva en komplex verklighet med en enkel teori. Men jag är inte heller övertygad om att det är avsikten. Jag menar att exempelvis varken Piaget eller Skinner ville stänga in verkligheten i sina lärteorier. Men för att göra en komplex och i många fall oförutsägbar omvärld någorlunda förståelig behöver man förenkla och förklara. Enligt min mening är det självklart att det mänskliga psyket är alldeles för mångfacetterat för att stängas in en enskild teori. Men någonstans måste man börja och då är en enskild teori användbar och flera teorier ännu mer användbara. Så egentligen är det ju helt logiskt och rationellt att många har reagerat på att en teori inte är tillräcklig.
Så vad kan detta betyda för oss som lärare i klassrummet? Den viktigaste lärdomen som jag kan se är att vi måste vara flexibla och anpassningsbara. Vi måste kunna läsa de enskilda eleverna och tillhandahålla de verktyg som de kan ha nytta av. Jag inser att det kan vara en väldigt svår utmaning när man har en klass med uppåt 30 elever. Men om man kan identifiera grupper i klassrummet där de olika teorierna passar bäst kan man anpassa uppgifter efter det kanske i form av grupparbeten av olika slag. Det blir då mer lätthanterligt med ett fåtal grupper än 30 olika anpassningar. På så sätt har man tagit hänsyn till varje elevs förutsättningar. På så sätt har man också enligt det sätt jag ser på det uppfyllt syftet med teorierna: Genom att förenkla verkligheten bli mer träffsäker och kunna rikta in insatser där de gör mest nytta.
/Rita
AC 5 Julia: Väldigt intressant att du tar upp dessa tre teorier och jag kan till fullo hålla med om att det är svårt att se ett klassrum med enbart en av dessa teorier.
SvaraRaderaDu skriver "För mig är det självklart att man i ett klassrum har tydliga regler och rutiner, att man är noga med att bekräfta och se barnens positiva sidor, att man som lärare matchar uppgifterna till sina elever och att man vågar ge sina elever frihet att våga prova när de vet att man som lärare finns i bakgrunden."
Håller till fullo med om detta och utgår man från LGR11 så är det precis det de handlar om, att motivera, hålla regler och struktur men ändå hålla undervisningen på en individanpassad nivå som lägger individens grund för bästa möjliga förutsättningar.
Jag har tyvärr (men tack o lov inte under utbildningen eller i samband med praktik, utan som anhörig) varit ute på en skola, där saker och ting verkligen inte fungerade som det skulle. Det var i min lillasysters klass, detta var en klass med tydlig problematik. En så kallad "Problemklass", jag har själv gått på väldigt många skolor och flyttat runt mycket under min barndom så har lite kött på benen och vågar säga att man som elev har stött på det mesta.
Men där och då, var jag med som anhörig och numera vuxen. Min syster vet hur jag är, och jag har om jag anser att något är fel svårt att slå band på tungan. Hur som helst, kommer in i korridoren utanför lektionssalen och ungar far och flänger åt alla håll och kanter. Vi väntar ca 15-20 minuter på att undervisande lärare ska dyka upp och efter lite om och men så dyker denne upp. Det har då mer eller mindre varit som ett utbrott på ZOO, och under denna tid vi väntat och under tiden har ingen vuxen eller ansvarig lärare synts till.
Vi går in och min lillasyster och hennes kompis sätter sig i salen, jag har fått OK att vara med. Men väjer strategiskt att inte sätta mig ner, jag känner av på stämningen att läraren ifråga fortfarande valt att inte ta tag i stämningen som flyttat från korridoren och nu in i lektions salen. Läraren har min syster tidigare berättat att denne har uttalat att "Jag får lika mycket betalat oavsett vad ni gör på lektionen" så denne hade klart och tydligt, gjort klart för eleverna att denne knappt brydde sig om elevernas undervisning eller betyg. Detta hade ärligt retat upp mig något, men jag gick dit för att se om det verkligen kunde vara så illa som min syster sagt… och tyvärr, det var värre.
forts...
forts... AC5 Julia:Läraren lät de stojiga eleverna att fortsätta och satte sig ner med sin pärm längst fram i klassrummet och började lite lätt, ointresserat att prata om annat med några av eleverna. Det var syslöjd, min systers favoritämne vilket jag viste. Jag hade full koll på klockan, 10-15-20 inte mindre än 25 minuter orkade jag hålla tyst. Läraren hade inte lyft ett finger för att komma igång och inget tydde på att det snart skulle ske. Så jag exploderade, (vilket man inte borde, men där och då behövdes det) Jag uttryckte att jag tyckte att det var fruktansvärt taskigt att inte eleverna satte sig ner och höll tyst så att de elever som faktiskt VILLE vara där skulle få komma igång och jobba. Att det skulle ta så lång tid som 25 minuter och att läraren fortfarande inte hade kommit igång. Eleverna blev minst sagt chokade att någon utifrån kom och vågade sätta ner foten och säga ifrån så det blev tyst. Läraren ställer sig upp och säger att det är dags att komma igång, men nästa mening som hoppar ur munnen på denne skulle kunna retat upp den bäste (vem som helst hade fattat att lektionen hade dragit tillbaka på samma stojiga spår) –”Men vilken snygg klocka, är den ny utbrister läraren till en elev”. Vilket får övriga att börja småprata igen. Då harklar jag mig högt och det blir knäpptyst. Än en gång försöker läraren att komma igång vilket de även gör. 30 min lektion fick eleverna som hela veckan sett fram emot denna lektion.
SvaraRaderaDetta var en av de anledningarna som gjort mig SÅ motiverad att bli lärare, omotiverade lärare som inte bryr sig om sina elever utan endast lönen (som de flesta dessutom tycker är för låg) dom har ingenting i skolan att göra. JAG vill göra skillnad, jag vill motivera och bli motiverad, jag vill lära ut men även lära mig. Då jag känner att det är det skolan handlar om.
p.s sorry för lång kommentar/historia men kände att jag behövde dela med mig.
AC 5 Julia: till min poäng, det ska en rad med olika strukturer och hjälpmedel för att få ett klassrum att vara "ett fungerande klassrum", när det kommer till kritan oavsett vilka teorier i världen det finns så kan och ligger utmaningen i vilka individer man har framför sig. kanske en teori passar en klass som handen i handsken undertiden som en annan behöver ha flera olika teoretikers synsätt och strukturer för att få ett "fungerande klassrum". men en grundnyckel är Motivation oavsett om man är lärare eller elev.
SvaraRaderaVi diskuterade dessa frågor i vår grupp med. Vi pratade bland annat om hur vissa lärare kan uppfattas skifta mellan dessa psykologiska teorier under en skoldag. Vi pratade även om hur elever är olika och hur dessa ledarstilar kan gynna och/eller missgynna enskilda elever. Granström skriver hur skolan påverkas av samhällets rådande ideologiska anda (s.31). Som vi läst i tidigare kurs och som kan läsas i boken "Lärande skola bildning" (2012,2:a upplagan, kap.5) har ju synen på lärande förändrats i takt med samhällets utveckling. Granström skriver att lärare till viss del "är präglade av den tidsanda som råder i samhället". Det finns en risk att lärare okritiskt tar till sig de dominerande värdena om hen inte utvecklat den professionella rollen. Vidare menar Granström att det är av stor vikt att grunda sina val i undervisningen på genomtänkta idéer (2012, s.32). Jag tänker att det oavsett vilken psykologisk teori man grundar sitt arbete på är viktigt att reflektera kring varför man gör det valet.
SvaraRaderaStruktur är något jag anser behövs i alla klassrum. Om man läser på sidan 53-54 om skolan baserad på Social Ekologisk teori kan man urskilja hur viktigt det är med just detta inom denna teori. Här handlar det om att exempelvis planera "högtrafikerade områden" i klassrummet, samt placera klassrumsdekorationer på ett sådant sätt att de inte distraherar. Jag kan föredra ordning men har inte tidigare tänkt i dessa banor kring ordning!
/Mathilda